Historik

Busters aluminiumbåtar tillverkas vid Inha bruk i Etseri (Ähtäri) i Finland, där man har bearbetat metall under de två senaste århundradena. Historien om bruksorten går tillbaka till 1841, medan båtbyggandet längs med Inha å inleddes 130 år senare. Därmed firar Inha bruk sitt 180-årsjubileum och även 45-årsjubileet för Busters aluminiumbåtar under 2021.

Historien om Inha bruk inleddes 1841, när lagman Erik Gustaf Roschier, ägare till sågen och en sädeskvarn i Inha fick privilegium för att framställa järn längs stränderna till Inha å. Industriverksamheten påbörjades på riktigt tio år senare, när järnbruket började bearbeta sjö- och myrmalm till järn. Bakrom projektet låg Gustaf August Wasastjerna, som hade studerat järnbruk i Sverige och var som till järnbaronen i Östermyra järnbruk i Seinäjoki.

Verksamheten kom igång ordentligt under 1884, när den kände industrimagnaten August Nilsson Keirkner började utveckla fabrikerna och byggde en ångsåg, ett stålgjuteri, en hästskoverkstad och en bult- och nitverkstad. Smidda produkter tillverkas än idag i Inha, 170 år senare, och den historiska svarta kvarnen har nu förvandlats till utrustningshall för Busters största modeller.

Aluminium introducerades inom båtbygge år 1955

En bihandling under den långa perioden av båtbygge i Inha bruk inleddes på 1950-talet på ett annat järnverk, nämligen Mariefors i Tusby. År 1953 började man på Per-Håkan Carlanders initiativ tillverka Kello aluminiumbåtar vid Mariefors bruk. Att använda ”lättmetall”, som det kallades då, för att tillverka båtar var en revolutionerande idé i en tid då båtar då gjordes i trä. Carlander hade rest till USA för att studera de tekniker som krävdes för att använda aluminium.

Dessa tåliga och underhållsfria båtar ökade snabbt i popularitet. Den första Kello 1-modellen, som var drygt tre meter lång, presenterades för allmänheten i oktober 1955, och under det efterföljande året tillverkades nästan 800 båtar. Sammanlagt såldes nästan 10 000 Kello-båtar i aluminium i olika storlekar.

Alumiinisia Kello-veneitä
Busters föregångare, Kello, var Finlands första aluminiumbåt. Kello-båtarna kännetecknades, förutom det revolutionerande skrovmaterialet, av mörkbruna bänkar i mahogny, en blå vattenlinje, svetsningsteknik och en osänkbar konstruktion som var före sin tid. Ovan i mitten återges en av de största båtarna bland modellerna, den 4,46 meter långa Kello 3 ”Store Jan” och till höger visas roddbåten Kello 2 som även kunde användas tillsammans med en 3–5 hästkrafters utombordare. Foto: Matti Porre.

Aluminiumbåtarnas popularitet sätter fart i slutet på 1970-talet

De två fabrikerna som specialiserat sig på metallbearbetning gick samman år 1973, när Fiskars beslutade sig för att flytta produktionen av aluminiumbåtar från Mariefors till Inha. Ägandet av Inha bruk hade övergått från Keirkner till Fiskars redan 1917, och Mariefors bruk köptes av Fiskars år 1963.

Produktionen flyttades helt till Etseri 1976 och de två båtmodellerna döptes om till Fiskars 12 och Fiskars 14. Efterföljande år blev de sedan den 3,6 meter långa Mini Buster och den 4,15 meter långa Buster.

Mini Buster lumessa Norjan tuntureilla vuonna 1979
Den första Buster-modellen var Mini Buster, som tillverkades vid Inha bruk från 1977 till 1983. År 1977 bogserade en norsk Buster-försäljare en båt och en besättning på två personer med snöskoter tvärs över fjällen i Nordnorge för att visa båtens hållbarhet. Foto: Fiskars historiska arkiv.

De populära Buster-modellerna satte en rejäl spinn på aluminiumbåtarnas rykte i Finland, Sverige och Norge. År 1977 var aluminiumbåtarnas marknadsandel i de nordiska länderna bara cirka två procent. 1979 kunde Fiskars konstatera att ”aluminiumbåtarna har fått sitt genombrott på den finska och de skandinaviska marknaderna genom kraftfull marknadsföring”. I början av 1980-talet hade Busters marknadsandel i Finland ökat till över 30 procent.

Sammanlagt har över 130 000 Buster- och Kello-aluminiumbåtar tillverkats under åren, och de flesta av dem är i bruk än idag. Till och med många äldre Kello-modeller från 1950-talet guppar fortfarande omkring på vattnet.

Under Fiskars ägande hade Inha bruk en mångsidig produktionslinje, med bland annat plåtskåp, gångjärn och järnvägskopplingar. Under 2000-talet har denna övriga produktion gradvis dragits ner – gångjärnstillverkningen överfördes till exempel till Abloy – och i det gamla järnbruket har man fokuserat på att utveckla produktionen av aluminiumbåtar.

Yamahas utombordare och elektronik helt integrerade i Buster-båtar

Fiskars era i Etseri avslutades år 2016, när Inha bruk köptes upp av Yamaha Motor, ett av världens ledande båttillverkarföretag. Den nya ägare har över 50 000 anställda världen över och en årlig nettoförsäljning på cirka 11 miljarder euro (2020).

Under Yamahas ägande har båten, utombordaren, och nuförtiden även viktig elektronik, integrerats i så kompletta båtpaket som möjligt, sett ur kundens perspektiv. I praktiken innebär det att nya modeller designas för att passa ihop med specifika Yamaha-utombordare och att vårt eget Buster Q infotainmentsystem, ett användargränssnitt för våra toppmoderna båtar, ingår som standard för alla modeller utom de allra minsta. För kunden gör det båtlivet ännu enklare och bekvämare.  

Yamaha VMAX SHO -perämoottoria asennetaan Buster XXL -veneeseen Inhan tehtailla
Yamahas utombordare blir allt mer integrerade i Busters båtar och elektronik. Utombordarna monteras redan på fabrik – något helt nytt inom branschen.

Det senaste steget i utvecklingen är att installera och provköra utombordarna redan på fabriken. Detta steg har tidigare bara utförts hos återförsäljaren, innan båten lämnas över till kunden. Även om det här är en betydande förändring ur båttillverkarens och återförsäljarens perspektiv, är det inte direkt synligt för kunden, utan märks bara indirekt i form av tillförlitlighet och snabb service.

I början av 2020-talet har Inha bruk en årlig nettoförsäljning på omkring 70 miljoner euro och har cirka 125 anställda på produktionsanläggningen i Etseri, som har en årlig tillverkningskapacitet på över 5 000 båtar.

Sidans huvudbild: Inha bruk i början av 1900-talet. Foto: G. A. Stoore/Mellersta Finlands museum
 

Dela