Nyheter: Busters designers prioriterar säkerhet och prestanda

22.3.2022

Busters designers prioriterar säkerhet och prestanda

båtdesigners Aleksi Juusti och Antti Hietaharju på Busterfabrik Inha Bruk med Buster M2 och Buster RS

Vad har gamla och nya Buster-båtar gemensamt?

På golvet i Busterfabriken står, sida vid sida, två av Nordens mest populära aluminiumbåtar: en Buster RS från 1985 och dess efterträdare, en Buster M, som lanserades lite över ett decennium senare.

Sedan dess har Buster M uppdaterats många gånger och fabriken i Ähtäri tillverkar nu femte generationens modeller. Även om produktionen av Buster RS avslutades för 25 år sedan, är den båten fortfarande mycket uppskattad och eftertraktad på den begagnade marknaden.

Kan de två båtarna från olika decennium ändå ses som nära släktingar till varandra? Naturligtvis! Utöver att de båda delar det faktum att de är gjorda av aluminium och är osänkbara, är de också väldigt lika till utseendet. Den tydligaste skillnaden är dubbelkonsolerna på den nyare Buster M2, som skyddar hela aktre delen av båten, jämfört med enkelkonsolen med en relativt liten vindruta på den äldre Buster RS.

Buster RS
Aleksi Juusti, Antti Hietaharju och Kimmo Multaniemi studerar den nästan oanvända Buster RS ​​i fabrikens samling.

Vad har gamla och nya Buster-båtar gemensamt?

På golvet i Busterfabriken står, sida vid sida, två av Nordens mest populära aluminiumbåtar: en Buster RS från 1985 och dess efterträdare, en Buster M, som lanserades lite över ett decennium senare.

Sedan dess har Buster M uppdaterats många gånger och fabriken i Ähtäri tillverkar nu femte generationens modeller. Även om produktionen av Buster RS avslutades för 25 år sedan, är den båten fortfarande mycket uppskattad och eftertraktad på den begagnade marknaden.

Kan de två båtarna från olika decennium ändå ses som nära släktingar till varandra? Naturligtvis! Utöver att de båda delar det faktum att de är gjorda av aluminium och är osänkbara, är de också väldigt lika till utseendet. Den tydligaste skillnaden är dubbelkonsolerna på den nyare Buster M2, som skyddar hela aktre delen av båten, jämfört med enkelkonsolen med en relativt liten vindruta på den äldre Buster RS.

“Vi har alltid sagt att våra båtar ska bli igenkända som Buster-båtar även i mörker,” säger Kimmo Multaniemi som är produktionschef på Buster.

I granskningen av detaljerna hos de två båtarna får Multaniemi sällskap av Aleksi Juusti, som blev en del av Busters produktutvecklingsteam 2015, och Antti Hietaharju, som var Busters chefsdesigner tills han gick i pension för 20 år sedan. Hietaharju kommer tydligt ihåg de första designunderlagen för både Buster RS och Buster M.

“Buster RS var, och är fortfarande, en fantastisk båt, därav producerades den under många år. Båten är lätt, så den kan dras av en liten bil och den kan sjösättas och tas upp av en ensam person. Ändå rymmer den upp till sex personer samtidigt,” förklarar Hietaharju.

Buster RS var verkligen en överlägsen båt i sin klass vid tiden när den lanserades och uppenbarligen tyckte kunderna att den var prisvärd också, eftersom runt 30 000 exemplar såldes i Norden.

Trots de utmärkta egenskaperna hos Buster RS, insåg utvecklarna att båten var svår att köra och när den trubbiga fören träffade en våg, stänkte vattnet upp och in i båten.

“Vi ville ändra just den egenskapen, så med Buster M ändrade vi vinkeln på fören och formen på skrovet. Vi ville också att båten skulle vara självlänsande, och då kunde vi ge den högre sidor,” lägger Hietaharju till.

Buster RS vuonna 1985
Buster RS -reklambild från 1980-talet.

Verktygen för design och tillverkning har förändrats

En designers arbetsbänk ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för tre årtionden sedan. Nya tekniker för både design och tillverkning har tillkommit. Idag används datormodellering för att skapa en väldigt realistisk ritning av båten redan i ett tidigt stadie.

Flödesmodellering, som visar hur vattnet flödar längs båten, hjälper till vid designen av skrovet. Erkända konstruktörer använder sin expertis och programvara för FEM (Finite Element Method) för att beräkna och optimera de bärande konstruktionerna. Utöver det kontrolleras båtarnas lastkapacitet noggrant under hela fasen av skrovkonstruktionen.

Numera är Busters produktionsanläggning fylld av högteknologiska verktyg, personerna som jobbade där för 20 år hade nog inte ens kunnat föreställa sig hur det ser ut idag. De viktigaste verktygen är de avancerade Kemppi X8 MIG svetsmaskinerna och en Yaskawa-svetsrobot, som används bland annat för att montera tankarna och akterspegeln, och de styrs av Busters certifierade svetsare.

Alla maskiner till trots, så ligger fortfarande en betydande del av arbetet bokstavligen i händerna på designern; linjerna i de nya Buster-båtarna skapas långt ifrån enbart av datorer. 

“Även om vi använder imponerande programvara måste de initiala linjerna i båtens skrov definieras exakt av designern från början. Dessa linjer kommer sedan att processas och analyseras med hjälp av flödesmodellering, vilket brukar ge bra resultat och färre testrundor. Dagens skrovformer är också ofta baserade på äldre, beprövade skrovmodeller, som tillverkades långt innan modern flödesmodellering började användas. De har bara förbättrats med hjälp av den nya tekniken,” säger Aleksi Juusti.

“En bra designer har en känsla för båtens köregenskaper och rörelse i vattnet redan när de ritar sina första linjer”, förklarar Hietaharju.

Design av en säker båtupplevelse

Buster Magnum
Buster Magnum har också ständigt utvecklats under åren. Modellen introducerades första gången 1990, varefter den har genomgått en grundlig översyn fyra gånger.

Kalle Kanerva, som är chef för nyproduktionsutveckling, betonar att huvudsyftet med designen hos Buster är en säker båtupplevelse. Buster-båtar är gjorda för en bred kundgrupp, som inkluderar de som pendlar till och från sommarstugan, de som gillar att fiska och de som bara gillar att vara ute på sjön. Var och en av våra kunder ska känna att de, på ett säkert sätt, kan använda sin båt i olika förhållanden.

“Stabilitet och flytförmåga är nyckelfaktorer som inte kan lämnas åt slumpen. Även om en båt skulle kunna köras med en större utombordare, kan köregenskaperna bli alldeles för oförutsägbara om det finns för mycket kraft,” säger Kanerva.

Av den anledningen genomgår nya modeller mellan 100–200 timmars testkörning i varierande väder- och vågförhållanden. Även om den optimala motoreffekten är känd redan i konstruktionsstadiet, så testas båtarna också med nästa nivå av utombordare. I slutändan bestäms inte max motoreffekt av hur mycket båten klarar, utan av båtens avsedda syfte och strävan efter att få så goda och konsekventa köregenskaper som möjligt.

Testning är särskilt viktig för snabba båtar. Detta arbete är mycket systematiskt, och alla båtar genomgår samma testprogram för att studera deras användningsområden och köregenskaper.

Kraven på båtarna ökar också hela tiden, som till exempel dess lastkapacitet. Samtidigt ökar också storleken och kraften i motorerna, och kunderna kräver allt bättre köregenskaper. 

“Båtar ska vara enkla och, framförallt, säkra att använda i avsedda förhållanden. Under de senaste åren har det goda samarbetet med Yamaha varit en stor fördel. Det har till exempel varit till stor hjälp i designen av utrymmet för motorn och för att få fram de bästa köregenskaperna. Nu kan vi designa en helhet som fungerar optimalt med Yamahas utombordare,” säger Aleksi Juusti.

Läs mer: 

Dela